Jag reagerar som en stressad hare...

Frulle

Men jag vill inte alltid gå upp tidigt på en lördagsmorgon ..Även om jag är en morgonmänniska...Även om jag tycker det är ganska härligt när jag väl är uppe..

Jag vill gå upp till en lugn och stilla morgon... Sätta på kaffe, göra frukost i lugn och ro...

Jag hade t.o.m planerat att göra en mysig lördagsfrukost till familjen...Vi skulle sitta tillsammans och prata och ha det mysigt, så där som i en reklamfilm, eller en bok eller en vanlig film eller hemma hos dig kanske...

Jag hinner inte mer än in i köket så börjar "kraven" : Mamma, kan du göra toast till mig!? 

Jag vet att det inte är ett krav, det är min plikt att utfodra mina barn och mitt barn kan ju inte veta att jag vill ha det lugnt och stilla (jo, egentligen borde han veta det eftersom jag säger det varje morgon...typ) innan jag sätter i gång... Jag har ju tyvärr inte en 6-årings snabba hjärna, min är enormt trög på morgonen...den måste liksom vevas igång med kaffe och en stunds tystnad och stillhet..så att hjärnan sakta kan mjukas upp och vakna till...

När mitt käre barn ställer en fråga så där, som innebär att jag måste prestera något, med en gång, så är det som att bli väckt av att någon slår en cymbal över huvudet mitt i en dröm... Jag reagerar som en stressad hare, tittar mig omkring och ser bara en massa krav...Diskmaskinen måste tömmas, diskbänk och spis måste torkas, på bordet ligger gamla tidningar, i kökssoffan ligger diverse bredbandsbolagsgrejer och betalda räkningar ( som borde flyttas till en pärm eller låda)...och när jag ser alla de där kraven så dyker andra upp som jag tänkt att jag borde göra...Hela livet är fullt med en massa tråkiga måsten...eller åtminstone sånt jag borde göra...för jag vill inte alls rensa i skåp och garderober och dammsuga...Jag vill åka och titta på nya möbler istället...

Jag inser att det blir svårt med en gemensam frukost...Jag kommer inte orka höra en fråga var femte minut om det inte blir frukost snart...Så jag säger att toast blir det inte idag, du får flingor... "Det vill jag också!" säger min lilla juvel och jag blir innerligt tacksam att vi inte behöver tjafsa om det...

Jag tänker att jo, jag kanske kan fixa till lite gemensam frukost ändå..LilleW kan äta en smörgås då, han hinner nog bli hungrig igen innan alla är vakna.

Tänker koka ägg och märker att vi bara har två kvar...Jag som trodde vi hade massor....Kokar de två som finns och den ena spricker...Stoppar in minibaugetter i ugnen...när de är färdiga bestämmer jag mig för att ta en dusch innan jag gör något mer...Då kommer inget varmvatten...då ger jag upp...Stänger av vattnet, tar en kaffe och ett trasigt ägg och två nyvarma mackor, låter LilleW spela Wii för att jag förhoppningsvis ska få sitta i tystnad och stillhet tills min hjärna vaknat och slutat stressa upp sig av alla måsten och borden..

Trevlig helg på er!