torsdag 22 januari 2015

Idag är inte en sån dag


Vissa dagar är bättre än andra...Idag är inte en sån dag...Idag är en jobbig dag...Idag är en dag då Andréee får komma fram...Degen jäser, Grekiskt lantbröd...
Fast på vissa sätt har dagen varit bra. Jag var till läkaren på Previa i förmiddags. Hade tid kl.8. Dagen började lite stressigt fast jag gick upp tidigt för att hinna med utan stress...Men på något vis lyckas det hopa sig på slutet i alla fall...Mest pga av att vi bara har ett badrum och alla vill/behöver vara där samtidigt...
Jag kom dit precis på minuten.. Läkaren var bra och förstående, men det tar så på krafterna att sitta och förklara hur jag mår och varför..Det blir tungt hela dagen..Alla känslor kommer upp igen...De där om att  otillräcklig, de där om att jag inte fixar mitt jobb, det där om att jag inget är värd osv...Det är som ett moln av sorgsenhet svävar över mig resten av dagen..och jag blir trött, så trött....
Blev sjukskriven en månad till.
Sen var jag till optikern...Nya glasögon beställda..
Nu vill jag att ni ska veta att jag inte går omkring och känner mig värdelös...Bara i förhållande till mitt arbete och hur jag förväntas utföra det nu för tiden. Jag vet att jag VAR bra på mitt jobb...Men jag klarar inte av det nu...Det känns som jag aldrig mer kommer klara av det, inte där, inte hemtjänst..Och jag är väldigt mycket arg. Jag är så arg för att jag/vi blir så illa behandlade..Jag är arg för att jag ska behöva gå sjukskriven, att det ska behöva gå så långt...och det är ju inte jag som är sjuk egentligen...Det är jobbet som är sjukt...

Imorgon är en ny dag...Förhoppningsvis bättre..Den har i alla fall potential för det. Vi ska åka till de Norska skogarna och fira svägerskan. Ska bli skönt med lantluft och familj och lite bus i snön kanske.
Jakobergsskogen i vinterskrud

Vi fyller år samma dag, jag och svägerskan...Fast hon är ett år visare än mig..
Själv tycker jag det är skönt att jag har passerat 48...Herregud, vad de siffrorna är jobbiga...28 var jobbigt, 38 var jobbigt...konstigt nog känns det bättre fast jag är ett år närmare det där jämna året..

Nej...mammaplikten kallar...Dags att läsa bok..

fredag 9 januari 2015

Jag står bara still och lyssnar...


Nu har det gått drygt tre veckor sen jag skrev sist. Jag är helt överväldigad över hur många som har läst det inlägget och som hört av sig och känner igen sig. Det är egentligen inte förvånande men ändå en bekräftelse för mig. Att jag inte är ensam i mina känslor.
Jag ringde min vårdcentral och pratade med en sköterska som ordnade en tid åt mig den 23 december hos en kurator.
Fredagen innan åkte vi till Norge. Det hade vi bestämt sen förut. Det var skönt att komma hemifrån, här ifrån. På måndagen åkte jag hem själv eftersom jag skulle till kuratorn på tisdagen. Ju närmare Karlstad jag kom desto mer ökade trycket över bröstet... Det var länge sen jag känt mig så ensam.
Innan jag skulle till kuratorn så hann jag irra runt på Elgiganten och köpa några julklappar..
Hos kuratorn kom vi fram till att jag behövde komma till Previa, företagshälsovården, eftersom mitt "problem" är arbetsrelaterat. Hon ordnade också en akuttid hos en läkare så jag fick min sjukskrivning förlängd. Han sjukskrev mig till den 25:e januari och det var en sån lättnad. Jag har blivit så otroligt fint bemött av alla dem jag pratat med på vårdcentralen. De har lyssnat och trott på mig. Jag vet inte vad jag hade väntat mig riktigt..Jo, jag trodde de skulle himla med ögonen , sucka, tycka att det var ett jävla gnäll på mig, klappat mig på axeln och skickat tillbaka mig till eländet...  För det är ju så jag upplever att cheferna upp i leden bemött mig...Och arbetsmiljöverket som valde att tro på arbetsgivarens solskenshistoria om "förbättringsarbetet" de har gjort/ska göra...
Jag åkte tillbaka till Norge och firade jul. Annandagen åkte vi hem igen.
Vad gör jag på dagarna då...Vet inte riktigt vad jag har gjort...Försöker se till att gå ut och gå. Tänker. Läser. Vilar. Men nu har min terapeut Andréeee kommit ut ur skafferiet...Jag vet inte varför men det är en slags terapi för mig att baka.. Har gjort pruttlimpa (filmjölksbröd), polarbröd (typ), bröd i lergrytan..Satt en surdeg, min första, för några dagar sen, som jag nu gjort en deg på som jäser...Ska bli baguetter...Bakade inget igår..Men i natt när jag inte kunde sova hade jag gärna haft ett samtal med Andrée...Bara det att våra samtal är ganska högljudda och jag vill inte väcka familjen...eller grannarna...Fast det är Andréeee som låter..Jag står bara still och lyssnar och tittar på degen som far runt och runt och runt...
Igår var jag till Previa och träffade en sköterska där. Där blev jag också så fint bemött. Hon lyssnade, förstod, benade lite, gav mig lite frågeställningar att fundera över. Fick en tid hos läkare där som jag ska till innan sjukskrivningen är slut.
Lergrytebröd