Räkningar, räkningar...

Har betalt räkningar...får ångest varje månad när de ska betalas...Det känns som jag vadar fram i en sjö av utgifter...Men nu är det gjort och vi överlever säkert nästa månad också på något underligt vis.... Mår iaf lite bättre nu när de är betalda... Det blir bättre nångång... Jag kanske får en jättelöneförhöjning!!!! Nähä, det tror ni inte...Kanske min käre sambo vinner drömvinsten?! eller kanske postkodsmiljonären kommer hit...Fast det var ju nyss här i trakten...Nåväl..Får väl jobba på och mätta mun efter matsäck... Fast min matsäck är ju lite eljest....

Morrrrrr!

Vissa dagar, ganska regelbundet återkommande skulle jag vilja ha en grotta att gömma mig i..... Det borde finnas något ställe att åka till...Det kryper i kroppen och jag vill skrika rätt ut, jag letar hela tiden efter något att äta, men det finns inget som jag vill ha...Jag stör mig på allt, jag vill bo för mig själv, jag vill vara i fred...Jag orkar inte med...
Sen går det bara över och allt är som vanligt igen...men inte just nu....

Ett år idag, pappa

Pappa, det har gått ett år. Ett år sen du la dig i soffan i tv-rummet. Ett år sen du somnade för sista gången. Ett år sen din aorta brast.  Jag tänker på dig varje dag, jag tänker på dig mer nu, än när du levde. Jag saknar dig, men det gjorde jag även när du levde. Jag kommer på saker som jag skulle vilja fråga dig, som jag skulle vilja veta. Det finns saker som jag vill att du ska berätta igen, sånt jag inte riktigt minns. Jag har alla dina diabilder här, men har inte orkat gå igenom dem än. Det har gått ett år idag, men det är först i morgon som det är ett år sen du blev hittad. Du sov fridfullt. Det är en tröst. Att du inte led.

Den första tiden efter din död kände jag dig runt mig, jag kände röklukten från dig, jag hörde dig gå och småhumma..damdaramdamda...Jag såg dig stå med händerna i byxfickorna, axlarna höjda och gunga på fötterna från häl till tå...  humhumhumhumhum....Jag såg dig titta dig nyfiket omkring och ganska nöjd med tillvaron...När vi satt på balkongen i somras och dörren stod och slog fast det inte var någon vind, då ställde vi fram ett glas rödvin till dig och sa varesegod och sitt....då blev dörren stilla...

I somras åkte jag och barnen upp för att gravsätta din urna. Jag har aldrig varit med på något sånt så jag visste egentligen inte vad som väntade. Din granne följde med som stöd. Kyrkvaktmästaren stod finklädd och väntade på oss på trappen till kyrkan. LilleW gick fram och sa: " Vet du, vet du?! Han som är död, han är min farfar!" "MORFAR!!!!" rättade Ettan..Vaktmästarn nickade beklagande och vi gick in i kyrkan. Längst fram stod din blåa urna mellan två tända ljus. Det är en så vacker kyrka. LilleW pratade förfullt med den stackars vaktmästaren om sina svärd och Star Wars, så tillslut kunde han inte vara alvarlig längre utan var tvungen att skratta...

Vaktmästaren satte på kyrkklockorna och jag bar ut din urna till graven, hela tiden med LilleW skuttandes omkring mig. Ettan förstod alvaret och gick tyst bredvid...Jag sänkte ner urnan i graven och det var så mycket som jag ville säga till dig men allt stockade sig i halsen och jag fick fram ett tack eller om det var ett vi ses eller ett ha det bra...din granne höll ett litet tal...Barnen sa farväl. LilleW frågade om jag skulle gråta.."Vet inte" sa jag och började gråta. Ettan grät, för att jag grät. Vi ställde blommor vid graven som vi plockat på ängen vid ditt barndomshem. LilleW hoppade över din grav några gånger...Jag tror du gillade det, pappa. Jag tror att du gärna hade pratat Star Wars och hoppat över gravar...

Idag har jag till din ära kokat Pitepalt. Den blev faktiskt riktigt god. Och bara för att lätta upp stämningen så lämnar jag ut receptet här på ditt modersmål - Pitemålet.

Paltn opa Peitmåle



10 nevafiol å kornmjöl / vetemjöl. En litn pila gröut å vatn.

Nager kåoke-päro å leka mang råreve, å så nalta sålt.

Hack na fläsk öte inkråme. Räid däigen lagomt tjåck.

Knoda ihåop däigen så hä blei som en liten moil.

Kle moiln vä nalta däig så hä blei som en större miol. Stop in fläske ini moiln.

Lett döm stå å kåok en teim

It vä andakt



Kom gärna och hälsa på,pappa, jag tycker om att ha dig här, men gå ut på balkongen och röka får du göra själv för jag har gett mig....

Äntligen är den här!!!

Den har kommit ut nu, nionde boken om Harry Hole... Den kom i fredags till Akademibokhandeln och vi slog till direkt. Karln har redan läst ut den, han läser snabbt...Jag höll på med en annan bok. Eldvittnet av Lars Kepler. Den var helt okej. Läste ut den igår. Började på Gengångaren igår kväll, bara lite. Fick tvinga mig att låta bli eftersom att jag måste sova också... Nu vet jag inte om jag egentligen har tid för jobb och familj....Jag vill bara läsa...
Det är så underbart att läsa en riktigt bra bok. Bättre än att se film. En sån där riktigt bra bok då jag vill komma till slutet men ändå inte...Jag vill veta hur det går men vill inte att boken ska ta slut.


Igår var hade jag medarbetar/lönesamtal med chefen. Tycker inte att jag har så mycket nytt att säga, det blir ju typ det samma varje gång...Jag är ju fortfarande samma person, med samma erfarenheter...Hmn..Nu har jag ett år på mig och tänka ut något nytt...Kanske jag ska bygga upp en ny strategi till nästa gång...Hmn...Hon hade placerat mig lite över medel på sin "linje"...Egentligen skulle jag väl ha frågat vad hon förväntar sig av mig för att jag ska hamna högtre upp på den där linjen...Hmn..Vad det ger i pengar att ligga över medel, vet jag inte eftersom det nya avtalet inte är färdigt...Troligen blir jag inte så värst mycket rikare....Men jag har iaf en bra bok...

Näpp, nu är det tanborste och sen cykel till jobbet. - 7,7 gradet...

I have a dream....

I förrgår natt hade jag en dröm som satte sig fast.
Jag drömde att jag bodde i ett skabbigt hus med min mamma och en mansperson, han "tillhörde" varken mig eller mamma men var ändå av betydelse...Jag tog hand om några småbarn, de var inte mina egna men de hade ingen annan än mig.
Jag är ensam hemma med barnen när mamma och mannen kommer hem. Han accepterar inte barnen och säger att de ska bort. Jag säger att det inte går, de måste vara hos mig. Mannen blir hotfull och ryter åt mig. Jag blir skrämd och känner att jag måste fly. På något sätt tror jag att barnen är trygga bara jag flyr, att det är jag som "stör" mannen. Jag tar mig ut genom ett fönster, som går i lås. Sen står jag utanför och ser mannen ladda ett gevär. Han skjuter barnen med bedövningspilar medan jag står utanför och slår på fönstret och skriker i förtvivlan att jag vill in. Jag ropar på mamma som inte hör mig och jag vet att hon inte kommer höra. Jag skriker och vet att han tänker slänga bort dem....där vaknar jag...

När jag vaknar är det så uppenbart varför jag drömde den drömmen. Jag förstod precis och tänkte att jag måste komma ihåg den så jag gick upp och satte mig i köket och skrev ner den, medan min kropp lugnade sig. Förtvivlan jag hade i drömmen satt fortfarande kvar...Jag har bara kännt en sån bottenlös förtvivlan två gånger i mitt liv - när morfar dog och när mitt psykopatiske ex försökte ta död på min katt.
Jag tror på drömmars betydelse, kanske inte alla men de som sätter sig har något att berätta. Jag var ju så säker på vad den betydde när jag vaknade...Men nu har jag analyserat fram och tillbaka och är inte lika säker...Inte lika säker på vilken del av mig det handlar om...Den lilla och svaga Berit som måste vara stark eller den stora, starka, trygga Berit som måste våga vara liten....Hmn...



Barnförbjudet

Igår hade vi vårt första familjeråd. Det gick över förväntan. Kändes riktigt bra och t.o.m LilleW var med på noterna och väntade på sin tur innan han pratade.

Körde karln till en kompis på kvällen. De skulle "binda flugor"... Typ symöte... Alltså mest prat och dricka...Hämtar hem han idag nångång...Kanske...Får se....

På vägen hem köpte jag pizza till mig och barnen. De hade önskat det som fredagsmys. Vi brukar göra pizza hemma istället eftersom jag inte mår bra på köpt...Och det brukar bli godare hemma. Men jag hade ingen lust att göra den själv och tänkte att man kan ju testa hur de smakar på områdets pizzeria. det var ingen höjdare... Min egen är betydligt godare och magen började morra...Ettan tyckte inte heller det var något värst...

Vi tittade på Wild kids och the Voice...Jag hade lovat barnen att de skulle få sova inne hos mig och LilleW ville lägga sig vid 21.

Jag och Ettan tittade på film, Gränsen. Det var väl ingen film för en 10-åring kanske. Men jag tyckte ändå att han kunde se den...När den slutade sa han att det var en dålig film. Varför det? frågade jag. "För att för många bra personer dog!" sa han. "Det är så det är i krig, sa jag, för många bra personer dör. Det är en av anledningarna till att vi inte vill att du spelar krigsspel eftersom de förskönar bilden runt ett krig"
Ettan gick för att borsta tänderna och kom sen tillbaka och sa: "okej, jag ska inte tjata om krigsspel något mer!"

Jag vet egentligen inget om krigsspel, eftersom jag aldrig spelat något...Så om de förskönar bilden runt krig eller inte vet jag ju inte...Men något är det ju...Om det var som ett riktigt krig med alla sorger runtomkring skulle väl ingen vilja spela? Och vad jag vet har de flesta krigsspelen en 18-års gräns, och då är det lite frustrerande att veta att en del 10-åringar har dessa spel. Det har varit lite argumentering som: "Jag är nog den ende som inte har något krigsspel" "Varför får inte jag när alla andra får?"....Om vi inte kan stå emot påtryckningarna nu, hur ska vi då klara dem sen när han är 15 och vill ha alkohol?

Dagen idag

Jag överlevde den regniga cykelturen till jobbet. Det finns ju regnkläder....Väl där så hade jag turen att få bilschemat idag... Ganska ofta brukar jag ta cykel fast jag har bilturen. Då får jag gratis motion och gratis är gott...Men inte idag.
Jag har strävat med att dricka vatten idag och lyckades få i mig en halvliter på förmiddagen och en på eftermiddagen och en i kväll. Bra för att vara mig. Kände mig riktigt förnöjd idag på dagen. Såg framemot eftermiddagen och kvällen. Planerade att göra kycklingnånting och semlor och umgås med mina barn...Karln jobbar kväll...

LilleW har varit hemma från dagis, så vi möttes i dörren jag och karln. Ettan satte sig och räknade matte och suckade stort och såg gråtfärdig ut. LilleW skrek i högansky för att han inte fick spela Donkey kong. Frågade den stönande Ettan om det var svårt men det var det inte, det var tråkigt....Försökte förklara för LilleW varför han inte fick spela...Hej och hå vad det gick bra...inte...Så ringde LilleW´s kompis mamma och frågade om dottern fick vara här medan hon handlade. Det tyckte jag var ett utmärkt tillfälle att få ut LilleW en stund. Han behöver komma ut och få luft och springa av sig...Det tyckte han var en jättebra idé...inte...Ännu mer skrik, i köket suckade och stönade Ettan...Försökte hjälpa en ohjälpsam femåring att få på sig ytterkläderna...Som inte gick så bra...Tillslut sa jag som den pedagogiska mamma (*host, host*) jag är: "Nej, nu tror jag att jag går hem till mormor istället! Jag var faktiskt glad innan jag kom hem, men i det här hemmet får ju ingen vara glad! Jag såg fram emot att träffa er och ni bara suckar och grinar! Vad är det här!?!?" Och LilleW fick ju med sig det viktigaste: "Ska du gå till mormor? Ska Ettan vara ensam kvar här?".... Jag hörde att det rörde på sig i köket. Jag drog ett djupt andetag och sa "Nej, jag ska inte gå till mormor, men det är inget roligt när ni håller på så här..." Pussade den goa kinden och klädde på han resten så han kunde komma ut....När jag kom in i köket sa Ettan "Varsegod" och pekade på diskbänken. Där stod min mugg och han hade hällt upp kaffe..Goding.
Jag bakade semlor och gjorde en  coq au vin a'la Berit. När det var snart dags att äta och LilleW var hemma igen så ville han naturligtvis inte äta utan hellre ha flingor och mjölk...Men den segern vann jag...Nästan...Han fick flingor och mjölk till efterrätt...

~Det är svårt att vara perfekt när man misslyckas hela tiden...
Men huvudsaken att barnen är glada~

Underbar morgon

Här sitter jag med min kaffekopp, mätt och belåten efter min gröt. Hemmet är tyst och stilla.... Regnet smattrar mot fönsterrutan.  Det är bara ett fel, nej två fel. För det första är det den 12 januari och det borde snöa...För det andra ska jag alldelens snart cykla till jobbet...Men men...Sånt är livet....Och för er som inte vet kan jag berätta att det är Per Gessles födelsedag. Vissa saker sitter kvar i minnet... 

Grötfrukost

Lingonsylt och fjällimpa

                                                                                   

Jag vill bara säga att jag startade dagen med havregrynsgröt....Och det trots att jag bakade ett mumsigt bröd igår...Upptäckte att det jag trodde var lingonsylt, var hallonsylt. Som tur var hade jag lite lingon i frysen så jag kokade ihop lite sylt.

Ny start....

Nytt år....Dags för en ny blogg tyckte jag....Min förra har stått still sen mars - 11 tror jag...Ett av mina mål för 2011 var att jag skulle blogga mer...Det blev mindre kan man säga...Jag skulle gå minst två kurser....det blev inte av om jag inte räknar kurser jag gått genom jobbet eller facket, men det var inte sånna kurser jag tänkte utan mer något för mitt eget nöjes skull....Vad var det mer på listan??? Jo, jag skulle börja träna...och det gjorde jag...men kom av mig med det också.... Det är jag i ett nötskal. Jag tänker och tänker och tänker och ibland, plötsligt, gör jag..och sen avslutar jag inte....

Planen för idag det var att den skulle starta med havregrynsgröt....Jag tror alltid att det är ett bra sätt att starta en ny dag när jag ska ta mig själv i kragen....det händer ett par gånger i månaden...eller iaf i kvartalet...Att jag gör det alltså, tänker på det gör jag dagligen...
Min dag började av att jag vaknade kl.7 och insåg att jag måste ha stängt av väckarklockan eller glömt att ställa den, kände halvpanik över att jag försovit mig och var precis på väg att slänga benen över sängkanten när det slog mig att jag är ledig...Vilken skön känsla att lungt lägga sig ner igen. Jag låg väl kvar en halvtimme utan att kunna somna om. Bestämde mig för att gå upp och då vaknade naturligtvis LilleW... Han kommer alltid på natten och när jag vaknar, vaknar oftast han...

Satte på kaffe och sköt upp gröten till imorgon....Det fanns ju frallor kvar och jag älskar smörgås...Så är det bara...Fast jag försökt påverka mig själv med att jag kan börja med gröt och sen ta en macka som mellanmål...Men se den gick inte idag....
Och frallor är ju bara luft, så jag gick med ett sug i magen hela förmiddagen och hittade nog( jag vill inte riktig ta ansvar för det beteendet) en del smått och gott att stilla suget med..En kaka här en godis bit där, ett hårt bröd...Så åt jag lunch pasta och falukorv...Slängde i några salladsblad eftersom jag inte orkade koka broccoli som jag tänkt...Det såg iaf lite bättre ut även om det inte blev så mycket mer vitaminer...
Jag blev mätt och trodde att suget skulle ge sig...men inte då...Jag skulle gärna tagit en cigg...Men det är slut med det nu...För jag vill inte röka, mår inte fysiskt bra, även om psyket gör det...Och jag behöver inte röka heller..Har ju klarat mig i sex år så jag ska väl fixa det igen...

Jag har inte satt upp några mål för 2012 tror jag...Jo det har jag nog:

• Sluta med att ha en svacka i orökandet
• Gå ut och gå
• Försöka gå ner de där sista kilona..iaf några av dem..
• Dricka mer vatten
• Spela vanliga spel (inte tv/dator spel) med barnen
• Vakant
• Vakant
• Vakant

Punkt ett kämpar jag på med...Punkt två tänker jag på...Punkt tre tänker jag ännu mer på..Punkt fyra glömmer jag hela tiden...Punkt fem har jag faktiskt gjort några gånger...Punkt sex, sju och åtta - det dyker säkert upp något jag glömt att tänka på....

Nåväl...Eftersom jag nu fått det på pränt så säger vi väl som så att imorgon startar jag dagen med gröt!