Regn regn regn...

Det var fint i morse när jag lämnade Lille W på skolan. Hade tänkt ge mig ut i skogen...men kom av mig... ångrar mig nu när det blev regn. Men imorgon bitti ska inget hindra mig...

Jag sjukskrev mig hela förra veckan för att jag har ont i min högra axel och arm. Har haft det sen i våras, arbetsrelaterat, men det blir bara värre trots att jag fått träningsprogram av sjukgymnast. Hade tid hos läkare igår. Fick först en bedövningsspruta som fick värka i 20 min för att kolla om den hjälpte något...Det gjorde den inte, men jag fick en cortisonspruta iaf... Dr skulle skicka remiss till röntgen samt uppföljning hos sjukgymnasten... Sjukskriven på heltid denna vecka och halvtid nästa... Jag hoppas det blir bättre...Vad gör jag annars? Är beroende av en fungerande arm på jobbet....Känns lite fånigt att knappt kunna knäppa min egen BH och sen gå till jobbet och knäppa andras...Eller tänk om jag får sån där riktig smärta som jag får när jag rör armen i ett visst läge och tappar det jag håller i....

Annars lunkar allt på som vanligt...eller något sånt...

Det mörker du ser gör att stjärnorna märks lite mer

Hade en dag på skolan igår. Förmiddagen med LilleW och eftermiddagen med Ettan...
Jag är nog rätt nöjd med mitt eget arbete... Fast de är underbara barnen...Men tålamodet...å andra sidan måste man ha tålamod på mitt jobb med...
Det var iaf intressant, men helst hade jag ju varit en fluga på väggen..Sett hur de fungerade utan att de visste att jag var där...

Idag tog jag mig två joggrundor i Jackobbergsskogen. Hade egentligen tänkt ta tre...Men när jag hade en kilometer kvar på andra varvet fick jag plötsligt en sorgsen känsla....Vet inte vad det var...Jag såg barnen utanför ett dagis och bara tänkte på att tiden går så fort och nu har jag inga små dagisbarn längre...Jag började gå istället för att springa, drog ut E-Type ur öronen och drog in skogen i lungorna och lyssnade på ljuden i träden...Det var skönt...Jag hittade t.o.m fyra gula kantareller, men jag lät dem vara kvar...
Med risk för att verka lite (eller kanske mycket) knepig så känns det som om skogen talar till mig...Jag kan inte riktigt förklara det...Det är som jag har en vän där, som hejar på mig, smeker min kind, peppar mig, busar med mig....Jag har börjat kalla han för Herr Ek (bara för att jag gillar ekar...) men om han ser ut på något vis så ser han mer ut som en gran....
Nej nu ger jag mig så ni inte beställer en tid åt mig på något ställe ;)...
Idag ska jag åter till skolan...Utvecklingssamtal med båda barnen...

Get your money for nothin' get your chicks for free

Ooooooh! Äntligen fick jag mitt morgonkaffe...
Har varit och tagit prover på fastande mage.. Frukosten går väl an att avstå...men kaffet..Det är svårt...
Fick brev igår om telefontid med hjärtläkaren och en remiss till labb...Det provet behövde jag inte vara fastande för men har haft ett annat prov liggande från min husläkare som jag nog skulle tagit i maj eller något egentligen...Passade på att få det gjort samtidigt...
Men jag är inte människa på morgonen innan jag fått kaffe...Och barnen fick nog lite för fräsiga svar... Nu är det gjort iaf och jag är på andra koppen kaffe...
Hade egentligen tänkt att jag skulle ge mig ut på en joggrunda också, men insåg att utan kaffe går det inte eftersom huvudvärken kommer ganska snart...Så nu sitter jag här istället och tänkte att jag skulle få lite skrivgöra gjort...får se hur det går...Har dragit på det så länge och måste få det gjort nu, denna månad...
Ska göra en ansökan till försäkringskassan, men jag blir så ledsen av att skriva den...Därför drar jag mig för det...
Idag var det 1 grad när jag gick med LilleW till skolan...Inser att jag måste kolla över vinterkläderna...Vantar finns men varför har vi inga tunna mössor??? Och passar overallen tro? Och har de några vinterskor..Varje år är det likadant...Kylan kommer "helt plötsligt" och man står där med för små höst/vinterkläder, urvuxna skor och börjar känna sig smått ruinerad...Dessutom är mina vinterkläder för stora...En tipsvinst hade inte gjort något...
Behöver rensa i garderober och i källarförråd...Behöver göra en massa saker, som inte alls är roligt...Förrän det är gjort förstås..Fönster behöver putsas...Jag vill ha nya gardiner..Soffan i köket behöver kläs om..Nytt köksbord och stolar hade inte gjort något...Mer förvaring...Nya sängar...Jag vill jag vill jag vill...men min plånbok räcker inte till....
Nåja, jag kan ju börja med det jag kan göra gratis...som att rensa...blä...

Det rör sig neråt....

Tillåt mig att skryta lite....
Har nu gått ner 60 kg...Det är ganska ofattbart...och lite skämmigt att jag har vägt 60 kg mer än idag...
Det är mycket...Mer än en hel Ettan...eller två stycken LilleW...
Jag har fortfarande inte vant mig...Jag tittar fortfarande efter de största kläderna i affären...
Men jag har slutat att tro att folk tittar på mig för att jag är groteskt stor och att det fnissar bakom ryggen på mig...Jag tror faktiskt inte att folk tittar på mig alls,,,,
Jag har fortfarande övervikt men inte så att folk reagerar och tänker "Men guuuud vad fet hon är...!"

I morse cyklade jag till Jackobbergsskogen och joggade 5 km...Bara en sån sak...Där joggade jag i regnet och tänkte..."Herregud, Berit, det är DU som är ute och joggar!!! Det är DU som gett dig iväg på morgonen för att ta en tur i skogen..." Dit jag drömde om att komma för 60 kg sen...Dit jag aldrig trodde jag skulle komma...Nu är jag där...

Balans....

Efter att ha en positiv dag igår vaknade jag trött och ilsken i morse....Vet inte vad jag var arg för...Antagligen för att jag var trött...Jobbade kväll igår...Slutar kl.22...Kl.22 kom jag in och hade lite dokumentring att göra plus fallrapport...Blev övertid...Kanske därför jag är arg...Inte för övertiden, saker händer, så är det när man jobbar med människor...Men för att vi inte har någon tid till saker som händer...För att vi inte ens har en sekund på oss att röra oss från den ena till den andre...Och det kanske är en kilometer mellan kunderna. Det tar iaf minst 4 min med cykel från dörr till dörr...Man får ta tiden från kunderna till att röra sig emellan...Och man ber en stilla bön att någon ska ha satt på sig nattlinnet själv eller borstat tänderna...att någon inte behöver sitta på toa och trycka...att någon inte har ramlat... Men igår kväll blev jag inte bönhörd...
Så alltså vakna jag trött och ilsken...Och fräste åt barnen...som jag inte alls vill eftersom jag jobbar i kväll igen och knappt hinner se dem...
Följde LilleW till skolan och ville bara gå hem och lägga mig igen....
Men tillslut efter lite överläggning med mig själv tog jag cykeln till Jackobergsskogen och jogga- gick 5 km. Kändes bra, men känner mig låg ändå...Jag är fortfarande arg över den arbetssituation vi har och att ingen bryr sig...Jo, mina kolleger bryr sig förstås, men chefer...Det är bara ekonomin som är viktig...Och vi lyckas ju, kunderna klagar inte...antagligen för att vi är så bra på det vi gör att de inte märker något...men vad ska det bli av oss tillslut? Ska vi brännas ut allihop?
Nej, jag orkar inte tänka på det...Tar en dusch...Vilar  lite...lagar lite mat...drar till jobbet....ber en bön...

Det är inte svårt när det är lätt...

Det går framåt! Idag tog jag cykeln till Jackobbergskogen. Tog två rundor i spåret (5 km sammanlagt) blandat gång och jogg. De sista 1,5 km joggade jag i sträck...Tror jag aldrig att jag någonsin gjort förut i mitt liv...
Det känns så himla bra och jag blir så stolt över mig själv...
Och lycklig...att jag faktiskt kan och att jag kommer orka mer....och att det ger resultat...att kämpa på...
Det finns en framtid, en bra framtid....
Jag gick och funderade medan jag gick (när jag joggade orkade jag inte tänka något annat än "du orkar lite till!!!").. Och jag kom fram till att jag är 45..eeh..46...och min hälsa blir bara bättre och bättre än vad den någonsin varit i mitt vuxna liv...Och det positiva med att att ha haft en kropp i förfall, är ju att det bara kan bli bättre....Eftersom jag nu är i medelåldern så kan jag ändå se fram emot att bli starkare, piggare, få bättre kondition istället för att känna att det går utförs...Visst tyngdlagen gör sitt, kroppen drar sig neråt, hänger lite (eller mycket) här och där...Men jag är ju så gammal nu att jag inte behöver hänga upp mig på sånt...hmn...Nåja...Kanske lite då...
Förövrigt har jag gjort sista kollen av mitt hjärta...Och det fanns inget att anmärka på, nu väntar jag bara på att hjärtläkaren ska ringa...och att Torsby ska ringa så jag får gjort den där bråckoperationen...Just nu känner jag mig inte så orolig...Eftersom jag vet att det inte var hjärtat det var fel på när jag fick hjärtstoppet..
Har varit på hälsokoll genom jobbet också. Gjort en hälsoprofil. Hade bra blodtryck, blodsocker och kolestreol. Kolestreolet var t.o.m så lågt att det inte var mätbart...Och jag låg på medelkondition, men nära nästa snäpp upp...
Allt är bara bra...Berit har en positiv dag...Ska snart till jobbet för ett kvällspass..

Å maj gaaaad...

Undrar om jag kommer upp ur sängen i morgon...Tur jag är ledig...
Har varit med en arbetskamrat på en löpgruppträning eller vad det heter....  IF Göta har träning på tisdagar för alla som vill..Och jag ville prova...Och sprang min första kilometer sen..?..Ever kanske...Minns inte sist..Tränade intervaller och lite annat...Jag är ju så otroligt otränad på att springa...det faller sig inte naturligt i min kropp...Men jag ska nog ge den...Det vore väl fasen om jag inte ska lyckas få den att tycka att det är lätt som ingenting...Undrar hur lång tid det tar....